Ingrid — eller ”Släng dig i väggen Robert Langdon!”


Detta är en horribel historia om en hemsk tant.

Brasklapp. Jag ska vara ärlig; jag gillade aldrig Robert Langdon något vidare. Ni vet, den där påstådde experten på symboler som i några böcker och filmer ränner runt i fiktionen och ställer till det i huvudet på riktigt folk. På allvar. Folk som tar Dan Browns påhitt som intäkt för kristen tro i allmänhet och en pervers idé om gudomligheter och konspirationer i synnerhet.

Love Kölles lilla roman ”Ingrid” tangerar ”Da Vinci-koden”. Men det är en bättre historia. Den är mer burlesk och hemskare. Den är både vardagligare och lyckas berätta historien till slut — eller till den slags plats där sådana här historier förtjänar att sluta. Utan taffliga omsvep och snöpliga slut.

Ingrid är församlingsassistent i Svenska kyrkan i Linköping. Det är ett formidabelt insteg. Den lilla tanten. Den lilla hemska tanten som med tantens oskyldiga fasad och harmlösa fernissa hänger sig åt svart magi, nekromanti och gränsen mellan liv och död.

Folk lider och dör i händerna på den kristna lilla tanten som jagar odödlighet. Det är stundtals 1980-tals-skräck-video-våld som jag har svårt att inte le lite igenkännande åt. Och så finns det kopplingar till den allmänna kristna kyrkan och dess andliga grundare och värdsliga ledare som får Dan Brown att blekna i Love Kölles skugga.

För den som möjligen spelar rollspel, såsom Svenska kulter eller Kutulu, så kan boken tjäna som inspiration. Vare sig du spelar mardrömsdetektiv likt Dylan Dog eller mardröm likt Ingrid, så rymmer boken insteg för äventyr.

Det är en hiskeligt fin liten bok som du köper t.ex. hos AdLibris.

Claes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *