Lästips: Den tecknade Sherlock Holmes hos Apart förlag

Johan Kimrins Apart förlag ger ut serieromanerna om Sherlock Holmes. Idag finns fyra titlar utgivna ”En studie i rött” (2014), ”De fyras tecken” (2015), ”Baskervilles hund” (2016) och ”Fruktans dal” (2017). Berättelserna är bearbetade av Ian Edgington, tecknade av I. N. J. Culbard och har försetts med initierade förord signerade sherlockianen Mattias Boström. Till romansviten har Helga Boström skrivit en lärarhandledning, som bl.a. poängterar både den klassiska litteraturen i sin egen rätt liksom hur en deckare och spänningsroman kan skrivas.

Min förälskelse i Doyles romaner och noveller om den rationelle Holmes äger kanske bara en värdig balans i min förfasning (eller fascination) kring Doyles irrationella faiblesse kring pseudovetenskapligt mumbojumbo. Nu fokuserar jag det förra och lämnar det senare därhän. Edgington och Culbard har gjort ett fenomenalt arbete i att föra över ren text till serieromanens form. Serieromanerna är välskrivna och välritade. Text och bild är enkla utan att vara alltför simpla och naiva, det borde fungera för de flesta åldrar. De fångar originalens täta dimmor av spänning som med Holmes sakliga skarpsinne skärs upp för rationellt ljus och gåtornas lösning. Text och bild låter mystiken, gåtan och spänningen i Doyles anda stå kvar i centrum.

Utöver litterära kvalitéer så är sagan, myten och legenden om Sherlock Holmes även ett suveränt pedagogiskt insteg till ämnen såsom vetenskapsteori, psykologi och kriminalteknik. Under en period arbetade jag med verksamhetsansvar inom ramen för den statliga socialtjänstens arbete med barn och unga med svåra psykosociala problem, missbruk och kriminalitet. I mitt arbete ingick både ansvar för vård- och behandling och skola. Jag hade förmånen att då och då kunna gå från administration till verklighet med barnen och ungdomarna. Populärkultur, såsom tv-serier och tecknade serier, var ett tacksamt sätt att med metaforens kraft kunna göra svåra ämnen pratbara. Berättelserna om Sherlock Holmes bjuder på mängder av insteg för samtal, för den som kan sina olika ämnen. Min bakgrund som yrkesmilitär med studier i pedagogik och psykologprogrammet som spets gjorde det enkelt att använda den tecknade serien som insteg för att prata om krux såsom hjärnan, missbruk, våld, kriminalitet, kriminalteknik och litteratur. Aparts utgivning av både Sherlock Holmes och The Walking Dead liksom studiehandledningar är fina insteg för den nyfikne.

Jag inser ånyo att jag gärna berättar mer om hur populärkultur, såsom den tecknade serien, kan användas i utbildning och behandling. Men det får bli en föreläsning eller annat i sin egen rätt. Bokbordet på bild får tjäna som aperitif för både mina egna forsatta tankar på temat och andras fantasier.

Serieromanerna om Sherlock Holmes ges ut av Apart förlag och böckerna går att köpa direkt från Apart eller hos bl.a. Adlibris (”En studie i rött”, ”De fyras tecken”, ”Baskervilles hund” och ”Fruktans dal”) och Bokus (”En studie i rött”, ”De fyras tecken”, ”Baskervilles hund” och ”Fruktans dal”).

Claes

Hilda har läst: Tilde teaterälvan

”Tilde teaterälvan” är en bra bok med väldigt fina bilder. Jag brukar inte gilla svartvita bilder, men de här bilderna är väldigt fina. Det är en rolig bok också. Tilde teaterälvan är en kapitelbok som handlar om två tjejer som heter Kristin och Rebecka och de två ska hjälpa Tilde teaterälvan att hitta sitt diadem. Utan diademet kommer alla teaterföreställningar i världen bli katastrofer! Det finns utklädda svartalfer som vaktar diademet. I denna boken är det en som är utklädd till prinsessa. Det var en rolig syn för mig.

Boken är skriven av Daisy Meadows och utgiven av förlaget B. Wahlströms. Du hittar boken hos t.ex. Bokus men jag kan inte hitta den hos Adlibris just nu.

Hilda

Att läsa: fakta och fiktion

Idag levererade brevbäraren.

Senaste numret av Seriefrämjandets ”Bild & Bubbla” är alltid ett läsnöje.

Jeff Vandermeers ”Avgrund” utgiven på svenska av Fria Ligan (som imponerar med växande utgivning fantastik) kommer snart på Netflix.

Recensionsexemplar från vänligt professionella Studentlitteratur av ”Tecknad karaktär” och ”Det spelifierade klassrummet” med sikte på både egen text och föreläsningar på fritidshem, skolor och bibliotek om hur populärkultur, tecknade serier och rollspel kan användas professionellt.

Dialogos förlag imponerar inte i trevligt bemötande (utan är tvärtom och tyvärr retsamt arrogant tråkiga) men har några intressanta titlar som jag ändå vill ge en chans där David Westerlunds ”Afrikanska religioner” är den första av texter som förhoppningsvis kan ge stoff åt hur ämnet religion i sig, läroplaner och rollspel kan omsättas både i lek och lärande.

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är väl inte kända eller erkända för någon vidare kvalité i sin utgivning, men Kent Zetterbergs ”Beredskapen” hoppas jag kan ge fina inspel till svenska rollspelsäventyr någonstans i Sverige i skuggan av det andra världskriget. Ulven. Armasjärvi. Lancasterbombaren utanför Porjus. Ett pensionat i Nössemark strax utanför Ed. Det finns många både faktiska och fiktiva insteg till äventyr.

Claes

MouseGuard: Skatan vid Pebblebrook

I söndags kväll hade Hilda sin kompis Everlynn hemma på besök. På barnens allmänna begäran spelledde jag ett extremt kort äventyr Mouse Guard. Först gjorde vi modeller av möss i cernitlera samtidigt som vi pratade om både mössens territorium och mössens karaktärer (det utgjorde karaktärsskapandet och jag antecknade några namn och andra värden på enkla blanka A6-blad). Sedan spelade vi ett räddningsuppdrag (jag lät en skata som attackerade Pebblebrook vara uppdraget och så lade jag till problem i form av ett svårt vägval, orientering och överlevnad). Sist pratade vi om hjältemod och vad som går att lära av sagor, myter och legender.

Hjälpmedel

Vi använde modeller för byggnader och terräng ur krigs- och figurspelet Flames of War. På gott och ont. Det blir ju inte alls Mouse Guard med realistiskt små möss i en stor verklighet, utan mer av Kalle Anka med antropomorfa förstorade djur i en förminskad värld. Men för de riktigt små barnen liksom för nybörjaren och i det snabba läget, så gjorde det spelet lätt att leda för mig och lätt att förstå sig på med samma lägesbild för alla och envar.

Scener i äventyret

  1. Gwendolyns uppdrag till patrullen (en skata i Pebblebrook och frågor till Barkstone och Elmwood efter den svåra vintern)
  2. Det första beslutet (patrullen diskuterade vägval respektive att förflytta sig samlat eller dela upp patrullen på två täter)
  3. Vilse i natten (patrullen misslyckades framåt med att orientera sig och tvingades söka skydd för natten)
  4. Halvhalt i Barkstone respektive Elmwood (patrullernas båda två täter hämtar andan)
  5. Det andra beslutet (patrullen är samlad igen och diskuterade att fortsätta genom natten, eller låta spejare fortsätta och övriga vila)
  6. Den första bataljen (två spejare når Pebblebrook, möter stadsvaktens kapten och utkämpar första striden)
  7. Slutstriden (stadsvaktens kapten möter upp patrullen och striden mot skatan börjar)
  8. Vägen tillbaka (patrullen färdas hem till Lockhaven)
  9. Åter i Lockhaven (patrullen avrapporterar till Gwendolyn)

Eftersnack

När jag och Hilda körde hem Everlynn så hade vi ett bra extra prat i bilen. Everlynn berättade att det var roligt att vara huvudperson och hjälte i en saga och ett äventyr precis som i en bok eller på film, men där hon och de andra själva fick bestämma vad som skulle hända. I alla fall ungefär. Lite beroende på tärningar. Hon tyckte att det var roligt både att försöka få mössen att komma överens och fatta svåra beslut och att slå tärningar för att se om mössen klarade sina handlingar. Innan vi skiljdes åt förklarade Everlynn att hon skulle skriva ner sagan på dator, skriva ut den och låta en av sina äldre bröder bränna kanterna på utskriften så att känslan blev medeltida.

Jag låter det vara osagt om vi de facto spelade rollspelet Mouse Guard. Barnen är övertygade om att det var vad vi gjorde. Ännu en ung tjej har visat prov på att en liten kvinnlig musgardist kan vara en hjälte, en överlevare, en stor ledare och en stor krigare. Hennes berättelse efteråt säger mig att hon kommer att återvända till Lockhavens stad av sten och Gwendolyns kontor för fler uppdrag och patruller i Musgardets tjänst.

Claes

Läst: Conquistador del I och II

Den grafiska romansviten Conquistador med manus av Jean Dufaux och illustrationer av Phillipe Xavier tar avstamp i aztekernas Tenochtitlan år 1520 och den sägenomspunna skatt som vaktas av gudalika monster och en skräck som slutar huvudsakligen i galenskap och död. Berättelsens insteg är mötet mellan den aztekiska högkulturen och Cortez kolonisatörer, exploatörer och äregiriga skattletare. Det finns inte några självklara gränser mellan godhet och ondska, utan girighet och maktlystnad, kryddad med olika föreställningar om gudomar, förekommer hos alla fraktioner i eposet. Det är som sagt en mörk historia som framför allt resulterar i olika slags hämnd, lidande och död.

Berättelsen är realistiskt tecknad och innehåller både kapabla kvinnor och män. Den röda tråden är framförallt spunnen av skräck och action där jägaren blir den jagade. En jakt som är både mänsklig och omänsklig, där fienden är både de andra människorna och såväl gudalika monster som inre demoner av galenskap. Monstren, skräcken och galenskapen leder mina tankar till bl.a. Lovecraft och Cthulhu.

Jag tyckte mycket om berättelserna som hade nerv och gav mersmak, även om albumen inte fastnade i hjärna och hjärta som någon absolut favorit.

Conquistador består av två album som är utgivna av Albumförlaget och finns att köpa hos bl.a. Scienfictionbokhandeln, Adlibris (del I och del II) och Bokus (del I och del II).

Claes

Läst: Katanga — om krigshundar och vilda gäss!

Katanga är en tät actionthriller eller fartfylld krigsfilm i seriealbumsformat. Alla minns Frederick Forsyths ”Krigshundarna” (romanen 1974 och filmen 1981) liksom Daniel Carneys ”De vilda gässen” (romanen och filmen 1978). Detta är en serienovell eller grafisk novell i skuggan av slavhandel, kolonialmakter, kapitalister, legosoldater, kamratskap, svek, förräderi, ond bråd död och tunna hinnor som skiljer gott från ont.

Katanga är en serie som inte duckar för rasism, hänsynslöshet, girighet och människans mörka sidor. Seriens teckningar och texter är rakt på sak och utnyttjar stereotyper effektivt. Ogenerat. Färgglatt. Berättarglädje som tar sig an människans mörker utan omvägar. Stilen får mig att associera till en slags uppgraderad eller vuxen variant av Franquins klassiska adaption av Spirou.

För den som händelsevis är lärare i grundskolans senare år eller på gymnasiet så är boken ett färgsprakande insteg till efterkrigstidens historia och fångar en mängd historiska och andra fenomen, såsom kolonialism, rasism, sexism liksom kommunism, kapitalism och världssamfundet.

Katanga är skriven av Fabien Nury, illustrerad av Sylvian Vallée, utgiven på svenska av Albumförlaget och finns att köpa hos bl.a. Sciencefictionbokhandeln, Adlibris och Bokus.

Claes