Läst: Mimers gåta (Siris äventyr)
Läst: Zaroff
Den farligaste jakten av dem alla. Människojakt. 1917 flyr en rysk adelsman revolutionen. General Nikolai Zaroff. Zaroff bosätter sig i hemlighet i ett gammalt fort på en ö på internationellt vatten utanför Sydamerikas kust. Illistigt gillrar Zaroff fällor så att passerande båtar lider skeppsbrott. De överlevande tillfångatar han – som jaktbyten.
Modern klassiker
Detta är en modern klassiker. På flera sätt. Originalnovellen ”The most dangerous game” skrevs av Richard Connell och gavs ut 1924 och blev snabbt belönad. Parallellt med att King Kong filmatiserades 1932 så användes samma studio nattetid för att spela in ”The dangerous game”. Några av producenterna och skådespelarna arbetade med båda filmerna. Idag ingår novellen fortfarande som obligatorisk läsning i många amerikanska skolor. General Zaroffs jakt på människor finns om- och inarbetad i åtskilliga andra berättelser i filmer, tv-serier, noveller, romaner och tecknade serier.
Människojakt
General Zaroff gillrar fällor längs kusten på sin ö för att lura passerande båtar att lida skeppsbrott. Han låter tillfångata de överlevande som han sedan släpper ut i öns djungel försedda med lite proviant och en kniv. Zaroff utlovar frihet för den som överlever i tre dygn. Sedan släpper han lös sina hundar och tar upp jakten.
Många känner igen temat lite vagt från Goldings roman ”Flugornas herre” och betydligt skarpare från t.ex. ”Battle Royale” och ”Hunger Games”. De kanske tydligaste eller mest uttalade referenserna finns i t.ex. filmerna ”Deadly Prey” (1987), ”Hard Target” (1993 John Woos debut med bl.a. Jean-Claude van Damme) och ”Surviving the Game” (1994 med bl.a. Gary Busey och Rutger Hauer).
Idén om att överleva med enbart en kniv återfinns i både romanen och filmen om den svårt skadade och allvarligt sjuke veteranen Rambo. Men jag kan inte minnas att författaren David Morell skulle ha inspirerats av just Connells novell inför sin bok ”First Blood” (som fick titeln ”Tvekampen” på svenska).
I verkligheten nämnde den s.k. Zodiac-mördaren (Kalifornien under 1960- och 70-talet) ”The most dangeropus game” i ett av sina brev och Robert Hansen (Alaska under 1980-talet) kidnappade sina kvinnliga offer och släppte ut dem i obygden för att jaga dem till döds.
Skaparna av paintball påstås ha inspirerats av Conells novell.
General Zaroff och rätten att döda
I originalberättelsen (som sammanfattas i bildsviten ovan) liksom i den tecknade serien så är general Zaroff en bildad och belevad man. Han reciterar Marcus Aurelius och visar på intellektuell spänst och rörlighet.
Amerikanen Sanger Rainsford är hyggligt välbeställd storviltjägare på väg att jaga troféer i Amazonas när han blir Zaroffs byte.
Den ursprungliga berättelsen har genom åren haft sin plats i skola och utbildning för att samtala om sådant som civilisation, samarbete och med vilken rätt man kan använda dödligt våld. Med vilken rätt låter Zaroff jaga Rainsford? Med vilken rätt (tror sig) Rainsford döda Zaroff?
Fiona Flanagan och hämnden
Författaren Sylvain Runberg och illustratören François Miville-Deschênes låter sin berättelse ta vid ungefär där originalet slutar. General Zaroff blev inte uppäten av sina egna hundar. Zaroff överlevde. Rainsfords berättelse om sin kamp för livet och flykt sätter en faderslös dotter på spåren efter sin fars mördare. Jägaren blir jagad. Fiona Flanagan leder ett av Bostons mäktigaste kriminella gäng och hon skyr inga medel. Flanagan spårar upp Zaroffs syster och hennes barn. Flanagan mördar kallblodigt systerns man och skickar ett meddelande till Zaroff:
Detta väckte jaktlusten hos mig också! Vem av oss blir först att hitta er syster och hennes barn? När ni läser detta kommer de redan att befinna sig på er ö. Hittar jag dem dödar jag dem. Hittar ni dem först, kommer ni att behöva slåss för att försvara dem. Jag kommer aldrig att sluta jaga er förrän alla vid namn Zaroff är utplånade.
Bild och bubbla
Det är busenkelt att följa berättelsen i både bild och bubbla. Bildrutorna är är omväxlande stora och små, ibland med större bakgrund och infällda mindre rutor med detaljer. Det fungerar filmiskt och är lätt att förstå och läsa. Det finns både berättande texter och dialoger genom hela boken. Texterna är genomgående relativt korta och det är bild och text tillsammans som driver berättelsen framåt. Det är en snygg, lättillgänglig och väl avvägd balans mellan bild och text.
Smygande långsamhet och blixtsnabb action
Jag tycker att Miville-Deschênes lyckas med både det långsamma och det snabba i sina bilder. Kika på katterna i uppslaget ovan. Både det smygande och den explosiva attacken. Både storslagna vyer och enskilda detaljer, det långsamma och det blixtsnabba, både människor och teknik, är bra illustrerat genom hela berättelsen.
Jag låter det vara osagt vem som återvänder från ön. Vem som bestämmer sig för att fortsätta sin jakt i New York.
Däremot kan jag bjuda på att den gamla filmen från 1932 ligger öppen på olika kanaler eftersom den är public domain sedan årskiftet. I skuggan av den pågående pandemin finns en amatörfilm i långfilmsformat som baseras på originalnovellen. Dessutom kommer ännu en spelfilm under endera 2020 eller 2021 med Christoph Waltz som Nikolai Zaroff.
Ett stort tack till Joans Andersson och Albumförlaget för ännu en bra titel!
Claes
Läst: Doktor Voronovs komplott
Läst: Spirou i Berlin
Strax: Högt spel i Bretzelburg
Lästips: Den tecknade Sherlock Holmes hos Apart förlag
Johan Kimrins Apart förlag ger ut serieromanerna om Sherlock Holmes. Idag finns fyra titlar utgivna ”En studie i rött” (2014), ”De fyras tecken” (2015), ”Baskervilles hund” (2016) och ”Fruktans dal” (2017). Berättelserna är bearbetade av Ian Edgington, tecknade av I. N. J. Culbard och har försetts med initierade förord signerade sherlockianen Mattias Boström. Till romansviten har Helga Boström skrivit en lärarhandledning, som bl.a. poängterar både den klassiska litteraturen i sin egen rätt liksom hur en deckare och spänningsroman kan skrivas.
Min förälskelse i Doyles romaner och noveller om den rationelle Holmes äger kanske bara en värdig balans i min förfasning (eller fascination) kring Doyles irrationella faiblesse kring pseudovetenskapligt mumbojumbo. Nu fokuserar jag det förra och lämnar det senare därhän. Edgington och Culbard har gjort ett fenomenalt arbete i att föra över ren text till serieromanens form. Serieromanerna är välskrivna och välritade. Text och bild är enkla utan att vara alltför simpla och naiva, det borde fungera för de flesta åldrar. De fångar originalens täta dimmor av spänning som med Holmes sakliga skarpsinne skärs upp för rationellt ljus och gåtornas lösning. Text och bild låter mystiken, gåtan och spänningen i Doyles anda stå kvar i centrum.
Utöver litterära kvalitéer så är sagan, myten och legenden om Sherlock Holmes även ett suveränt pedagogiskt insteg till ämnen såsom vetenskapsteori, psykologi och kriminalteknik. Under en period arbetade jag med verksamhetsansvar inom ramen för den statliga socialtjänstens arbete med barn och unga med svåra psykosociala problem, missbruk och kriminalitet. I mitt arbete ingick både ansvar för vård- och behandling och skola. Jag hade förmånen att då och då kunna gå från administration till verklighet med barnen och ungdomarna. Populärkultur, såsom tv-serier och tecknade serier, var ett tacksamt sätt att med metaforens kraft kunna göra svåra ämnen pratbara. Berättelserna om Sherlock Holmes bjuder på mängder av insteg för samtal, för den som kan sina olika ämnen. Min bakgrund som yrkesmilitär med studier i pedagogik och psykologprogrammet som spets gjorde det enkelt att använda den tecknade serien som insteg för att prata om krux såsom hjärnan, missbruk, våld, kriminalitet, kriminalteknik och litteratur. Aparts utgivning av både Sherlock Holmes och The Walking Dead liksom studiehandledningar är fina insteg för den nyfikne.
Jag inser ånyo att jag gärna berättar mer om hur populärkultur, såsom den tecknade serien, kan användas i utbildning och behandling. Men det får bli en föreläsning eller annat i sin egen rätt. Bokbordet på bild får tjäna som aperitif för både mina egna forsatta tankar på temat och andras fantasier.
Serieromanerna om Sherlock Holmes ges ut av Apart förlag och böckerna går att köpa direkt från Apart eller hos bl.a. Adlibris (”En studie i rött”, ”De fyras tecken”, ”Baskervilles hund” och ”Fruktans dal”) och Bokus (”En studie i rött”, ”De fyras tecken”, ”Baskervilles hund” och ”Fruktans dal”).
Claes
Att läsa: fakta och fiktion
Idag levererade brevbäraren.
Senaste numret av Seriefrämjandets ”Bild & Bubbla” är alltid ett läsnöje.
Jeff Vandermeers ”Avgrund” utgiven på svenska av Fria Ligan (som imponerar med växande utgivning fantastik) kommer snart på Netflix.
Recensionsexemplar från vänligt professionella Studentlitteratur av ”Tecknad karaktär” och ”Det spelifierade klassrummet” med sikte på både egen text och föreläsningar på fritidshem, skolor och bibliotek om hur populärkultur, tecknade serier och rollspel kan användas professionellt.
Dialogos förlag imponerar inte i trevligt bemötande (utan är tvärtom och tyvärr retsamt arrogant tråkiga) men har några intressanta titlar som jag ändå vill ge en chans där David Westerlunds ”Afrikanska religioner” är den första av texter som förhoppningsvis kan ge stoff åt hur ämnet religion i sig, läroplaner och rollspel kan omsättas både i lek och lärande.
Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är väl inte kända eller erkända för någon vidare kvalité i sin utgivning, men Kent Zetterbergs ”Beredskapen” hoppas jag kan ge fina inspel till svenska rollspelsäventyr någonstans i Sverige i skuggan av det andra världskriget. Ulven. Armasjärvi. Lancasterbombaren utanför Porjus. Ett pensionat i Nössemark strax utanför Ed. Det finns många både faktiska och fiktiva insteg till äventyr.
Claes
Läst: Conquistador del I och II
Den grafiska romansviten Conquistador med manus av Jean Dufaux och illustrationer av Phillipe Xavier tar avstamp i aztekernas Tenochtitlan år 1520 och den sägenomspunna skatt som vaktas av gudalika monster och en skräck som slutar huvudsakligen i galenskap och död. Berättelsens insteg är mötet mellan den aztekiska högkulturen och Cortez kolonisatörer, exploatörer och äregiriga skattletare. Det finns inte några självklara gränser mellan godhet och ondska, utan girighet och maktlystnad, kryddad med olika föreställningar om gudomar, förekommer hos alla fraktioner i eposet. Det är som sagt en mörk historia som framför allt resulterar i olika slags hämnd, lidande och död.
Berättelsen är realistiskt tecknad och innehåller både kapabla kvinnor och män. Den röda tråden är framförallt spunnen av skräck och action där jägaren blir den jagade. En jakt som är både mänsklig och omänsklig, där fienden är både de andra människorna och såväl gudalika monster som inre demoner av galenskap. Monstren, skräcken och galenskapen leder mina tankar till bl.a. Lovecraft och Cthulhu.
Jag tyckte mycket om berättelserna som hade nerv och gav mersmak, även om albumen inte fastnade i hjärna och hjärta som någon absolut favorit.
Conquistador består av två album som är utgivna av Albumförlaget och finns att köpa hos bl.a. Scienfictionbokhandeln, Adlibris (del I och del II) och Bokus (del I och del II).
Claes
Läst: Katanga — om krigshundar och vilda gäss!
Katanga är en tät actionthriller eller fartfylld krigsfilm i seriealbumsformat. Alla minns Frederick Forsyths ”Krigshundarna” (romanen 1974 och filmen 1981) liksom Daniel Carneys ”De vilda gässen” (romanen och filmen 1978). Detta är en serienovell eller grafisk novell i skuggan av slavhandel, kolonialmakter, kapitalister, legosoldater, kamratskap, svek, förräderi, ond bråd död och tunna hinnor som skiljer gott från ont.
Katanga är en serie som inte duckar för rasism, hänsynslöshet, girighet och människans mörka sidor. Seriens teckningar och texter är rakt på sak och utnyttjar stereotyper effektivt. Ogenerat. Färgglatt. Berättarglädje som tar sig an människans mörker utan omvägar. Stilen får mig att associera till en slags uppgraderad eller vuxen variant av Franquins klassiska adaption av Spirou.
För den som händelsevis är lärare i grundskolans senare år eller på gymnasiet så är boken ett färgsprakande insteg till efterkrigstidens historia och fångar en mängd historiska och andra fenomen, såsom kolonialism, rasism, sexism liksom kommunism, kapitalism och världssamfundet.
Katanga är skriven av Fabien Nury, illustrerad av Sylvian Vallée, utgiven på svenska av Albumförlaget och finns att köpa hos bl.a. Sciencefictionbokhandeln, Adlibris och Bokus.
Claes
Det var en gång i Frankrike
Nury och Vallée berättar en tät, välritad och bra skriven historia om goda och onda handlingar genom det andra världskriget i det ockuperade Frankrike. Joseph Joanovici är föräldralös, invandrare, skrothandlare, miljardär, kollaboratör och motståndsman. Somliga tycker att han är kriminell och andra att han är hjälte. Serieromanen fångar det som psykoanalytikern Igra beskrev som den tunna hinna mellan gott och ont.
Serien är är läsvärd. Den borde fungera som litteratur i skolan, t.ex. som del av ämnet historia i årskurs 7-9 med lärandemål kring imperialism och världskrig, där bl.a. de båda världskrigen, folkmord och skildringar av människors upplevelser av bl.a. förtryck och motstånd ingår i läroplanen.
Romansviten omfattar sex grafiska album utgivna av Albumförlaget och kan köpas hos t.ex. Adlibris (del 1, del 2, del 3, del 4, del 5 och del 6) eller Bokus.
Claes