Första äventyret. Första kapitlet. Svärdets sång.

Det är en omaka triad. Dvärgen. Halvalven. Människan. Ingen vill berätta om sin bakgrund. Deras vänskap är trassligt ihopsydd efter en fångenskap hos reptilmännen i träskmarkerna. De har inget att förlora och allt att vinna.

Värdshuset ”Spökfisen”

Efter dåligt betalda småjobb sitter de på värdshuset ”Spökfisen”. De äter vildsvinskorv och bälgar i sig nypondryck. Stämningen är sisådär. Allt vad någon föreslår tycker de andra är dåligt. Säger en ja så säger alltid två nej. Värdshusvärden Svante Surdeg är en vänlig själ som uppmärksammar det trilskande sällskapet på några handelsmän som nog skulle vara hjälpta av både svärd och pil på sin färd norrut. Både vägen mot Vädersten och Kumleklint är beryktade för stråtrövare och sattyg. Sällskapet säger unisont nej. Överens. För en gång skull.

Ragnars enkla förslag

En figur lösgör sig från ett av värdshusets mörka hörn. Ett av de där hörnen dit facklornas, eldens och lyktornas sken märklig nog aldrig når. Ragnar Ruskenbråk. Så heter han. Klädd i en ful och sliten mantel med smutsig tunika under. Ragnar nickar mot sällskapet och dvärgen nickar tillbaka. Halvalven och människan blänger surt på dvärgen. Nåväl. Ruskenbråk slår sig ner. Dvärgen ser att något glimmar under kläderna av lump. Dvärgen anar värdefull metall eller ädelsten. Ruskenbråk har ett förslag. Ett enkelt förslag. Ruskenbråk vill att sällskapet går före till Vädersten, kontrollerar om där händer något speciellt och sedan vänder åter för att berätta vad-som-finns-att-berätta för Ruskenbråk. Betalningen är bra. Betalningen är i guld. Det är oklart hur men sällskapet antar uppdraget. Den sista nattens sömn på värdshuset ”Spökfisen” är fylld av mardrömmar.

Svantes erbjudande

Värdshusvärden Svante Surdeg hejdar sig när han ska ta betalt av sällskapet. Vädersten, säger Svante, strax utanför hade min släkting värdshuset ”Den döda ankan” som ligger i ruiner nu. Svante ber sällskapet om en tjänst mot att triaden får sin kost och logi gratis. Något finns dolt i ”Den döda ankans” källare. En ganska värdelös släktklenod. I ett skrin. Sällskapet åtar sig uppdraget, ystert glada över att slippa betala för sig.

Sällskapet ger sig av. Halvalven orienterar och människan håller utkik. Färden är händelselös och kilometer läggs till kilometer allteftersom dag läggs till dag. Läger byggs, eldar tänds, läger bryts och eldar släcks.

Ett gift i gruppen

Så. Den sjunde timmen, den sjunde aftonen, den sjunde lägerplatsen så gör människan en upptäckt. Ett vilset rådjurskid. Halvalven röjer förmågan att tala med djur. Rådjurskidet pratar osammanhängande och det mesta är obegripligt. Kanske är det bara kidets mamma, kanske är det flera djur, kanske är det alla djur, som flyr skogen och markerna och lämnar allt bakom sig. Oro, rädsla och ångest griper tag. Ilska och ovänlighet sprider sitt gift i sällskapet. Sömnen är dålig den natten och på morgonen är rådjurskidet borta.

Den första striden

Sällskapet fortsätter under tystnad mot Vädersten. Människan uppfattar något och sällskapet säker skydd. Ett monstrum röjer sin väg genom skogen. Något ofantligt stort. En rese som skäller på en säck som den släpar bakom sig. Något i säcken rör sig och resen slår sin knölpåk över säcken och ryter något obegripligt. Halvalven och människan viskar dolt om vad-gör-vi-nu. Dvärgen tycker annorlunda och lägger an sitt armborst. Första bulten träffar resen i halsen. Andra bulten träffar resen i lungan. En våldsam batalj tar sin början men tiden är räknad för det trollika odjuret. Snart ligger resen på marken. Människan försäkrar sig som resens definitiva slut och avfångar besten med sin jaktkniv. I säcken ligger rådjurskidet. Halvalven förnimmer en mörk magi. I fjärran dånar ett annalkande oväder.

Fortsättning följer.

Svärdets sång

Svärdets sång är ett slags retrorollspel från Fria Ligan som inspirerats av och illustrerats med Nils Gulliksons bilder. Spelet är ett bords- eller penna-och-papper-rollspel som påminner mig om Äventyrsspels gamla Drakar och Demoner. Jag spelleder mina barn Hilda (10), My (7) och Rasmus (4) där Hilda är en halvalv, My är en människa och Rasmus är en dvärg. Barnens ömma moder avstod från att ta del av äventyret denna gång.

Claes

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *